Ruby On Rails

Sitter och påtar lite på ett superhemligt och jättehäftigt projekt på fritiden. Och, för att få ordning på alla småidéer och allt som ska göras så tänkte jag prova på lite olika projekthanteringsprogram. Mitt val föll slutligen mellan:

Först ut var ProjectPier. Enkelt att installera (PHP/MySQL] och rätt ok att använda. Men inte mer än så. Sämst i det hela var själva ärendehanteringen, vilket var vad jag var ute efter.

Redmine däremot verkade lovande. Men att installera var en jävla resa. Installera Ruby, installera Rails, avinstallera Rails för Rake fungerar inte med senare version än si, Mongrel fungerar inte med något annat av den eller den versionen, etc. Efter lite lappande, installerande, avinstallerande, svärande och donande så fungerade det hela i alla fall.

Att sedan ladda de första 5 sidorna krävde ca 20 sekunder per sida. Kom igen. Men sedan gick det fort. Ett tag. Efter några timmar verkar den ha tappat någon cache och går långsamt igen. Kikar in på servern för att kolla vad den håller på med. Två ruby-processer ligger och fyller upp totalt 256MB minne innan det börjar gå fort igen.

Skiten åkte ut.

PHP må vara fult, inkonsekvent, kaotiskt, fulpatchat, etc, men det är i alla fall relativt lättviktigt och saker tenderar att fungera i det.

Fattigmans Souz Vide

Kastrull redo för Souz Vide

Kastrull redo för Souz Vide. I detta fall för kyckling på 64 grader.

Souz Vide är en teknik som är på väg att bli standard i många professionella kök. Ordet är franskt och betyder vacuum. Tekniken i sig kommer från centraliserad tillagning av mat till sjukhus (i Sverige!), där man tillagar maten direkt i vacuumförpackningen och sedan distribuerade ut. Revolutionen för den moderne kocken ligger dock inte i centraliseringen, utan i den precision av temperatur i maten som uppnås, samt ett förhindrande av oxidation i sagda mat.

Rent praktiskt så innebär det att man vacuumförpackar ett stycke mat i en plastpåse och sedan lägger denna i ett vattenbad. Vattenbadet ser man till att det håller den temperatur man önskar ha i matstycket, och det fina i kråksången är nu att matstycket kan ligga i sitt bad hur länge som helst utan att bli annat än perfekt.

Kyckling i sin påse

Kycklingen redo för Souz Vide. Placerad i en vanlig fryspåse med lite rivet citronskal och olja.

Hemma i vårt kök finns varken vacuumförpackningsmaskin eller reglerbara vattenbad. Vad göra? Jo då tar man fram den största kastrull man har, en helt vanlig plastpåse och en termometer.

Den här gången blev det kyckling. Hade i lite olivolja och citronskal i påsen för att piffa upp smaken lite. Minns inte riktigt om det faktiskt gav så mycket effekt, eller om det mest kändes piffigt att slänga i det påsen.

Sedan får påsen ligga i vattenbadet i godtyckligt lång tid. Det viktiga är hur lång tid som maten ligger i efter att innertemperaturen har nått önskad temperatur. I mitt fall hade jag termometern på 64 grader, så innertemperaturen kommer gå mot ca 62 (de sista graderna tar låång tid.) Denna temperatur bör hållas i minst 10 minuter för att kycklingen ska bli säker att äta. Vill man ha lägre temperatur får man låta den ligga längre. Tabeller för tider/temperaturer finns nog säkert någonstans på teh internets.

Kyckling i vattenbad

Kycklingen lagas till i sin påse. Kom ihåg att röra om vattnet då och då, samt kolla temperaturen.

Dock ska man inte gå under 55 grader i innertemperatur, för då slutar bakterierna att dö helt. Det krävs även att kycklingen ligger minst 1,5h på den här temperaturen för att vara säker att äta.

Innan (eller efter) man kör kycklingen i vattenbadet så kan man lämpligen bryna på den. Annars ser den mest ut som en kycklingfilé förväntas se ut efter att man kokat den i vatten ett tag. Det bidrar även med en hel del goda smaker.

Ja. Jag hann gnaga på kycklingen innan jag tog bilden.

Slutresultatet till höger. Väldigt saftig kyckling med något så originellt som klyftpotatis, bearnaise och tzatziki till.

Förhoppningsvis mest bara mat

Till och från gör jag små upptåg i köket och provar saker som jag har läst i mina fancy pancy matböcker. Jag tänkte att det kanske skulle vara skoj att skriva lite om detta, och eventuellt lite annat trams till och från. Måhända en ölbryggning eller två.

Domännamnet kommer från att jag gillar 8 bitars pixliga gamla saker från förr, tillsammans med att jag gillar mat. Och vem vet, kanske dyker det upp mer data-/spel-/kodinriktat här också. I synnerhet kodinriktat.

Bilden i toppen kan säkert göras snyggare. Men jag är matematiker/programmerare och ingen grafiker, så den får duga.